Trots alla måsten har det ändå hunnits med en snabbvisit ifrån mamma, mormor och moster. De var här och jag och William blev bjudna på frukost. Underbart! Och lilla Elliot gjorde succé, igen. Men vem kan inte tycka om världens sötaste lilla bonnatös?
Jag känner hur jag långsam börjar komma tillbaka till den riktiga världen. När jag skriver tenta så är jag inte kontaktbar, jag kliver in i en konstig bubbla där man inte kan nå mig. I den bubblan finns inte hunger, törst eller trötthet. Bara fokus.
Nu tänker jag fira kladdkakakans dag, lämpligt nog genom att äta kladdkaka. God kväll mina vänner
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar