Allt har inte en logisk förklaring

I förrgår åkte jag tåget från Älmhult till Växjö. När jag hoppade på tåget satte jag mig vid en kvinna som log och bjöd in mig till att sätta mig hos henne. Jag kände att hon satt och tittade på mig lite konstigt. Plötsligt sa hon "jag måste få prata med dig", det fick hon naturligtvis. Hon berättade att hon precis varit i Indien på utbildning, hon hade utbildat sig hos munkar och nunnor för att kunna finnas till för människor som behöver extra stöd. Hon började prata om hur viktigt det är att hitta sin inre styrka och sin inre kärlek till livet. Hon sa till mig att allt kommer att bli bra om man ger det lite tid. Hon sa flera gånger att allt inte har en logisk förklaring. Det finns massa saker som är orättvis, ologisk och det finns inget som dina tankar kan göra åt det, du kommer inte själv kunna lösa vissa problem. Lämna det till någon som har de rätta instrumenten för att göra något åt saken. 

Vi hade ett långt samtal och jag berättade egentligen inte någonting för henne. Det kändes inte som att det behövdes, för hon visste redan. På något märkligt vis. Hon sa att min aura var kantstött och att den kommer att bli hel igen om jag kan hitta min inre gnista. Hon sa dessutom att hon inte har någon religion men hon brukar be ändå, men hon ber inte till någon/något speciellt. Så innan vi gick av tåget sa hon "ikväll ska jag be för dig. Och jag ska be för din mamma." Och då gick det en ilning genom hela min kropp. Hur kunde hon veta? Jag hade ju inte berättat något. 

Denna kvinnan var väldigt speciell och jag tror inte på allt hon sa. Men något var det ändå som gjorde att hon verkligen gjorde ett intryck på mig. Jag tänker mycket på henne och undrar vad hon såg när hon tittade på mig.